Rätten till ett värdigt liv
Svenska Afghanistankommittén (SAK) har länge jobbat för att barn och unga med funktionsnedsättning ska vara en självklar del i samhället. Projektet som får stöd från Världens Barn fokuserar på delaktighet och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättning i de nordöstra delarna av Afghanistan.
I Afghanistan beräknas cirka 17 procent av alla barn leva med minst en funktionsnedsättning. En stor majoritet av dem går inte i skolan. Barn och unga med funktionsnedsättning stängs ute från skolan och samhället av många anledningar. Det kan bero på bland annat stigmatisering, oförståelse, bristande tillgänglighet och fattigdom. Det saknas kunskap om rättigheter och många som själva lever med en funktionsnedsättning har inte fått förutsättningar att hantera de utmaningar det innebär.
Barnen på den förberedande utbildningen i Taloqan är ute på rast. Foto: NAC
SAK:s specialklasser är en förberedande treårig utbildning som barnen går innan de kan inkluderas i den allmänna skolan. Projektet med specialklasserna tillgodoser de fysiska, sociala och kognitiva behoven hos barn med funktionsnedsättning. Under 2025 kommer cirka 4 000 barn att nås. Dessutom engageras och inkluderas familjer, religiösa ledare och samhällsaktörer, lärare och skolråd i byar för att öka kunskaperna om barns rättigheter. Ett huvudmål för projektet är att säkerställa integration och utveckla positiva attityder till barn med funktionsnedsättning.
När SAK arbetar direkt med barnen med funktionsnedsättning och samhället runt dem, skapas förutsättningar för att stärka barnen individuellt och acceptansen i samhället i stort.
En av de sex anställda på den förberedande utbildningen för barn med funktionsnedsättning hjälper Hassan, 10 år, att läsa punktskrift. Foto: NAC
I staden Taloqan i norra Afghanistan finns ett rehabiliteringscenter och i samma byggnad finns även fyra klassrum för den treåriga förberedande utbildningen. I klassrummen sitter 22 elever, bland annat Hassan, 10 år, som drömmer om att bli lärare för barn som han själv. Hassan har en synnedsättning och genom utbildningen på centret har han lärt sig att läsa punktskrift och använda sin vita käpp, för att på egen hand ta sig runt. Käppen innebär en stor frihet.
– Jag kan gå till affären, köpa det jag behöver och ta mig hem igen, säger Hassan.
Om ett år är Hassan klar med sin förberedande utbildning på centret och ska då börja i vanlig skola.
– I framtiden vill jag bli en duktig lärare. Den som latar sig kommer ingen vart, det är bättre att plugga.
Hassan, 10 år, med tre skolkamrater på den förberedande utbildningen för barn med funktionsnedsättning. Foto: NAC
Hassans mamma Sharifa har fyra barn och tre av dem har en synnedsättning. Hennes största rädsla är att barnen ska bli beroende av andra för att klara sig.
– Jag vill att de ska stå på egna ben för att kunna bygga en bättre framtid för sig själva, säger hon.
Tack vare utbildningen på centret lär sig barnen att klara sig själva. De lär sig läsa punktskrift, skriva och räkna. Hennes äldsta son har till och med lärt sig använda mobiltelefon. Sharifa tycker också att de har blivit lugnare och mer väluppfostrade.
– De har gjort så mycket framsteg här på utbildningen!
Verksamheten i Taloqan drivs av norska Afghanistankommittén, med finansiering från SAK.
Vad räcker pengarna till?
68 kr räcker till en veckas skolgång för en elev i specialklass
295 kr räcker till en månads skolgång för en elev i specialklass
3 547 kr räcker till ett års skolgång för en elev i specialklass
